söndag 25 september 2011

Robinson crusoe av Daniel Defoe del 3

Författaren beskriver inte så mycket hur det var för miljö i Crusoes hem. Känslan menar jag. Var föräldrarna snälla? Det som det skrivs om är att föräldrarna ville honom väl. Var de för överbeskyddande? så det var därför han ville ut i "vida världen"? Han kanske kände sig instängd?

Ute till havs, på fartygen, beskrivs väldigt bra hur stormen och havet kändes. Även hur Crusoe kände sig när det stormade. Rädsla.
Han kände ånger och ängslan för att han överhuvudtaget hade gett sig ut på sjön.
När stormen slutade så glömde han fort, och "kastade" sig ut på nytt i nya äventyr.

Författaren har lyckats väldigt bra i att beskriva hur miljön såg ut på ön och hur Crusoe kände och tänkte när han hamnade på ön.
Boplatsen som Crusoe byggde beskivs mycket bra och man kan se platsen framför sig.
Han beskriven en rädsla som Crusoe känner för att bli attackerad av vilda djur. Hur han ska kunna försvara sig. På sidan 64+65 i boken finns en "Gott och Ont"-lista.  Författaren beskriver här hur Crusoe kände.

Vädret på ön beskrivs som varmt. Författaren beskriver väldigt väl hur Crusoes arbetsdagar ser ut; vad han gjorde, tänkte, åt, när han vilade och arbetade mm mm.

Finns dåligt beskrivet av vad olika mat smakade. Bara vad han åt för att överleva och att han åt lite varje dag( han ville spara om han inte hittade mer att äta).

En dag såg Crusoe ett fotspår av en människa, han blev livrädd, han trodde ju att han var ensam på ön. Författaren beskriver hur Crusoe kände fruktan och han fantiserade om att han var förföljd. Författaren beskriver hur Crusoe började jobba med att skydda sig mot ont.

Till slut vill jag säga att hitills när jag läst så är boken mycket beskrivande. 

1 kommentar:

  1. Vilket är typiskt för litteratur från upplysningstiden.
    //Fredrik

    SvaraRadera