Konstnären Henry Gasser: Min reflektion

Henry Gasser verkade vara en mångsysslare.
 När jag har kollat påtavlor på Internet så verkade det som om han längtade efter  naturen och havet. Man undrar om han sett allt han har målat? Om jag kopplar Gasser till konststilar så är mitt förslag Naturalism. Tavlorna som han målade visar verkligheten. Han ville att hans konst skulle nå fram
 till många människor. Därför
målade han så att människor skulle kunna tänka sig in i hans konst. T.exen båt i en hamn - att jag ska känna att jag står där och tittar /
                                                           att jag vill vara där. Han
                                                              verkade  ha en väldigt bra utbildning som konstnär.



Här är min parafras av Henry Gassers
 målning.



Hans konst ställdes ut på många ställen, både offentligt och på privata platser. Henry Gasser fick väldigt många utmärkelser för sin konst. Han var mycket uppskattad. Jag har inte hittat något om Henry Gasser på  Internet som är skrivet på svenska eller i uppslagsverk. Och jag önskar att jag skulle kunna måla som honom. Det var inte lätt att hitta en parafras så jag fick göra en egen bild.



Henry Gasser

 Henry Gasser var Målare, föreläsare, lärare, illustratör och författare. Han föddes i New Jersey den 31Oktober 1909. Han levde och studerade, arbetade i New Jersey, i hela hans liv. En mästare på akvarell och olja. Och hans arbete bestod har hans sina egna ord, "vardagliga ämnen som är tillgängliga för de flesta av oss-gatan scener, bakgårdar, träd, gamla hus, etc. Han letade efter dem framför hus, på bakgårdar, offentliga parker och på andra ställen ". Han målade också många hamnar och fiske byar. Hans arbete visade en känsla av plats och känslan av att de flesta kunde identifiera sig med. Han "utmattad ett ämne", vilket blir uppenbart när man tittar i kroppen av hans arbete för många av hans målningar är bara små variationer av tidigare genomförda kompositioner. Hans målningar innehåller också en hel del av vad han kallade "ensam tystnad" som skapats av ett valt ämne som en "Coming Storm", "Natt i parken", "Skuggor" ... Han kände att design var mycket viktigt och betydde skillnaden mellan en medioker arbete och ett verkligt professionellt en. Det är här Gasser överträffade, visar hans verk en känsla av sammansättning som fått stor spridning uppskattning för sitt arbete.

Han fick sin bakgrund i konsten att studera vid Newark School of Fine och Industrial Art och Grand Central School of Art. Detta följdes av studier vid Art Students League of New York i klasser av Robert Bracman. Han studerade senare privat för John R. Grabach. Han är representerad i över femtio museets samlingar och många viktiga privata också. Bland de utmärkelser som Henry Gasser har fått är Hallgarten pris vid National Academy, den Zabriskie, Osborne och Obrig priser på American Vattenfärg Society, Philadelphia akvarell klubbens pris, Allied Artists Guldmedalj på Oakland, Kalifornien och många andra. Han var en medlem av National Academy of Design, American Vattenfärg Society, Royal Society of Art (Storbritannien), den Salmagundi Club, Philadelphia, Baltimore och Washington Klubbar vattenfärgen och New Jersey Akvarell Society. Han var ett liv medlem i National Arts Club, Grand Central konsthallar och konststuderande ligan och andra. Han tjänstgjorde som direktör för Newark School of Fine och industriell konst från 1946 till 54 sedan fortsätta föreläsa och visar för de flesta av resten av sitt liv. Han skrev också flera böcker om målning. Han dog i Orange, NJ 1981.

 källa: http://rogallery.com/Gasser_Henry_Martin/gasser-biography.html                                                                                                                                                                      

OMDÖME

Robinson Crusoe av Daniel Defoe

a) Hur jag skulle kunna överleva på en öde ö. Allt var mycket bra beskrivet. Fantasifullt.

b) En berättelse som gör att människor vill läsa den. Den har blivit läst av många.

c) Författaren fick ju veta att den skotske sjömannen Alexander(står sist i boken) tvingats leva på en öde ö i 4år. Författaren blev inspirerad av detta. Kanske författaren själv skulle vilja uppleva detta? hans dröm?

Mindre motiv i boken. Ett är att Crusoe följde sin dröm.

d) Boken skrevs på 1700-talet. Den speglar upplysningstiden då människan uppskattade och visar förnuft och kunnande.(Wikipedia på nätet).

Människan var uppfinningsrik, och det är ju Robinson Crusoe i boken.

e) Mindre bra var att den var extremt beskrivande. Bra var att Crusoe kom hem igen och att han överlevde.

f) Boken var svår att läsa. Ibland orkade jag inte läsa allt som beskrevs. Många svåra gammeldags ord. Fick slå upp och fråga mina föräldrar om ord som jag inte förstod. Jag fick många gånger gå tillbaka i boken för att leta efter det som skulle vara med i loggarna. Boken var omständig och rörig.

g) Äventyrsbok

h) Orden var svåra. Eftersom det var så då blev boken jobbig att läsa.

i) Det var när kannibalerna kom till ön och hade fest och åt människor som de fångat.

Hur kan man äta en annan människa? Hur kan man bli en kannibal? Vad beror det på? Robinson Crusoe var ju inte det.

Jag kan förtså att man måste äta en annan människa om man inte har något annat att äta för att man själv ska kunna överleva.

j) Sida 228; Kaptenen på fartyget säger till Crusoe ;

"- Käre vän och befriare, sade han, där ligger ett fartyg, ty det är ert med besättning och allt.

Mina tankar: Det var kärleksfullt av kaptenen. Kaptenen såg upp till Crusoe.

k) Berättarteknik; Inre monolog är ett berättartekniskt sätt som går ut på att skriva "inifrån" någons huvud. I inre monolog försöker författaren att följa en persons medvetande och sinnesintryck.(vad han känner, ser, hör, smak, lukt).

Detta innebär att allting berättas utifrån den enskilde peronens sinnesintryck.(källa: Wikipedia på nätet).

Boken är beskrivande.

l) Påminner lite om filmen Robinson Crusoe. Min pappa har berättat om att det störtade ett flygplan, i verkligheten, personerna blev instängda. Efter en tid dog en person och de andra började att äta av honom för att överleva.

m) Jag har inte läst någon annan klassiker. Men en klassiker på film som jag sett är Robin Hood. Den filmen bygger andra filmer på t.ex Karl-Bertil Jonssons Jul. Det klassiska att ta från de rika att ge till de fattiga.

n) Att man har drömmar om livet att man skulle vilja att de slog in. Jag har ju inte levt på en öde ö men jag är uppfinningsrik, hitta lösningar när jag behöver det. Jag skulle kunna överleva på en ö.

Robinson Crusoe av Daniel Defoe del 5

I boken finns stora och små vändpunkter. Skriver några det kanske finns flera?

En vändpunkt är när Crusoe lämnar sitt hem och sina föräldrar och drar ut i världen, till fartyget.

En vändpunkt när Crusoe och slaven Xury lyckas fly i en liten båt, efter att Crusoe varit fången hos sjörövare.

En vändpunkt när han efter det han varit plantageägare i många år, 1/9 1658 stiger ombord på ett fartyg som kapten.

En vändpunkt när han efter en hård storm, ensam överlevare, klev upp på en öde ö och tvingades leva där i många år.

En vändpunkt när Crusoe efter 10månader på ön(under 10månader höll han på att bygga upp sin boplats så att han skulle känna sig trygg mot fara) efter denna tid kom han på att det fanns mer på ön att utforska. Han hade varit så koncentrerad på sin boplats att han glömt bort annat.

En vändpunkt i Crusoes liv på ön var när Fredag kom och han fick någon att prata med.

En vändpunkt när Crusoe skickade Fredags far och Spanjoren tillbaka där de kom ifrån, där de vita männen var fångna. Crusoe trodde att de vita skulle släppas då och så skulle de komma till ön där Crusoe var. Crusoe kände nu att räddningen att komma ifrån ön var nära. Det fanns ett hopp.

En vändpunkt när Crusoe lämnade ön för att återvända hem, den 19/12 1686. Hade varit på ön i 28år 2månader och 19dagar. Varit borta från hemmet i 35år.

UPPLÖSNING/SLUTET

Ett fartyg kom mot ön,fartyget hade drabbats av sjörövare och besättningen hade tagits till fångna. Crusoe och en del av besättningen lyckades ta tillbaka fartyget. Många av sjörövarna dödades, en del togs till fångar. En del av sjörövarna blev vänner till Crusoe. Fem fångar tyckte Crusoe skulle stanna kvar på ön, de fick hans boplats och han lovade om han fick tillfälle skulle han sända ett fartyg så att de skulle räddas. Två fångar ville ändå följa med och fick det. Resan hem till England tog ½år.

När Crusoe kom hem igen fick han veta att föräldrarna var döda. Han tog reda på om han ägde några pengar.

REFLEKTION;

Dåligt slut tycker jag. Jag fattade inte riktigt om han hade några pengar?

Fångarna på ön? blev de hämtade?

Vad hände med Fredags far? de vita männen? Spanjoren?

Började han leva som vanligt liv? Längtade han tillbaka till ön?

AV Lars Kornebäck 9d.

Robinsson Crusoe av Daniel Defoe del 4

Boken handlar om Crusoe som följde sin dröm och drog ut på sjön. Han åkte med olika fartyg och var med om olika äventyr. Ett fartyg förliste i en stor storm och han blev den ende som överlevde. Han hamnade på en öde ö.

Byggde boplats på ön och lärde sig att överleva. Han kämpade varje dag. Under tiden han var på ön skrev han dagbok och berättade här vad han var med om. Han kunde hålla reda på dagarna genom att rista in streck i en påle.

Efter femton år fann han ett fotavtryck i sanden som inte han själv hade gjort.

När han bott på ön i cirka 18 år fann han en strand där kannibaler eldat och ätit människor. Där fanns kroppsdelar kvar. Crusoe blev rädd. Många år gick.

Efter ungefär 25år lyckades Crusoe befria en människa från att bli uppäten. Denne man blev Crusoes tjänare, och fick heta Fredag.

De lärde av varandra, Crusoe lärde honom prata engelska. Crusoe fick information av Fredag som gav hopp om att en dag kunna lämna ön.

 Så de bygger en stor kanot.

Några Interna konflikter;

* Crusoes kamp med sig själv för att följa sina drömmar.

* Crusoes kamp att tro på Gud och att inte tro.

* Crusoes kamp att överleva eller att ge upp.

* Crusoes rädsla inom sig men ibland mycket trygg.

* Crusoes tankar om vad som är rätt och fel.

* Crusoes tankar om att döda vildar eller inte.

* Att Crusoe kastas mellan att bli kvar på ön för alltid eller ett hopp om räddning.

Min reflektion över punkterna ovan är att människor har sådana tankar genom hela livet. Jag har diskuterat detta med mina föräldrar och dom säger att alla människor har sådana här tankar genom hela livet, mer eller mindre.

Några Externa konflikter;

* När föräldrarna och Crusoe inte tyckte likadant. De ville att han skulle stanna kvar hemma men Crusoe ville ut i världen.

* När kaptenen på ett fartyg gav Crusoe skulden att fartyget förliste.

* Mellan människor som slogs med kannibaler och blev uppätna.

Robinson crusoe av Daniel Defoe del 3

Författaren beskriver inte så mycket hur det var för miljö i Crusoes hem. Känslan menar jag. Var föräldrarna snälla? Det som det skrivs om är att föräldrarna ville honom väl. Var de för överbeskyddande? så det var därför han ville ut i "vida världen"? Han kanske kände sig instängd?

Ute till havs, på fartygen, beskrivs väldigt bra hur stormen och havet kändes. Även hur Crusoe kände sig när det stormade. Rädsla.

Han kände ånger och ängslan för att han överhuvudtaget hade gett sig ut på sjön.

När stormen slutade så glömde han fort, och "kastade" sig ut på nytt i nya äventyr.

Författaren har lyckats väldigt bra i att beskriva hur miljön såg ut på ön och hur Crusoe kände och tänkte när han hamnade på ön.

Boplatsen som Crusoe byggde beskivs mycket bra och man kan se platsen framför sig.

Han beskriven en rädsla som Crusoe känner för att bli attackerad av vilda djur. Hur han ska kunna försvara sig. På sidan 64+65 i boken finns en "Gott och Ont"-lista.  Författaren beskriver här hur Crusoe kände.

Vädret på ön beskrivs som varmt. Författaren beskriver väldigt väl hur Crusoes arbetsdagar ser ut; vad han gjorde, tänkte, åt, när han vilade och arbetade mm mm.

Finns dåligt beskrivet av vad olika mat smakade. Bara vad han åt för att överleva och att han åt lite varje dag( han ville spara om han inte hittade mer att äta).

En dag såg Crusoe ett fotspår av en människa, han blev livrädd, han trodde ju att han var ensam på ön. Författaren beskriver hur Crusoe kände fruktan och han fantiserade om att han var förföljd. Författaren beskriver hur Crusoe började jobba med att skydda sig mot ont.

Till slut vill jag säga att hitills när jag läst så är boken mycket beskrivande. 

Robinson Crusoe av Daniel Defoe , del 2

En karaktär är Crusoes föräldrar som vill att det ska gå bra för honom. De vill inte att han ska hamna i svårigheter. De vill inte att han ska gå ut till sjöss.
Som varnande exempel ger han den äldre broderns öde som gick ut i krig och dog(sida 7).
Min reflektion över detta är att föräldrarna inte ska bestämma över en vad man ska göra med sitt liv. Men jag kan förstå att föräldrar vill sina barns bästa.

En annan karaktär som jag bara vill nämna är kaptenen på det första fartyget. När detta fartyg förliste så gav kaptenen Crusoe skulden för detta, sa att han var en olycksfågel och att det var hans fel alltihopa(sida 14).  Jag tycker att en man inte kan få skulden till hela olyckan. Kanske det var kaptenen som inte bedömde situationen rätt? Kanske det var så på den tiden?

Xury,slaven, som åkte med Crusoe i flykten till havs. Han blev en bra kamrat och de stöttade varandra. Bra kamrater är alltid bra att ha och att man kan lita på dem.

Den största karaktären, och som denna bok handlar om är Robinson Crusoe. Jag tycker att han följer sina drömmar. Sen blev det så att han hamnade på en öde ö.
Han var stark och klarade av denna situation.
Att hamna helt ensam på en ö utan att ha någon att prata med och diskutera med kräver nog att man har ett starkt psyke.
Frågan är om jag skulle klara detta?
Crusoe var mycket bestämd i det han gjorde. Han var uppfinningsrik och hade ett enorm tålamod. Han lärde sig av sina misstag.
Alla människor skulle leva varje dag som om den vore detn sista och följa sina drömmar.
Att leva ensam är svårt men det var tur/bra att han kunde ha lite sällskap ihop med hunden och de två katterna.